Äntligen hade de fått sätta igång med julkalendern! Hugo och Hulda har samlat hela året på smågrejer som familjens dotter skulle gilla. Tillsammans paketerade de in en stor fin silverglittrande bok med jultema. Hulda hade läst boken i förväg och berättade ivrigt åt Hugo vad den handlade om och hur mycket hon hade gillat att läsa den. Hugo ställde sig först lite tvekande om de kunde ge en bok som hade tillhört någon annan flicka, som nu redan var vuxen och inte ville ha boken mera, men Hulda hade visst följt med på tomtenätet att återbruk var dagens stora samtalsämne och tyckte att det passade bara bra att ge en begagnad bok! Inte hade den ju något fel i sig bara för att någon annan läst den tidigare?
De enades till slut, eftersom det ju var en fin bok de hade hittat, och Hugo var också övertygad att dottern skulle gilla boken. Paketet blev fint och Hugo skrev ett kort brev åt dottern. Dessutom lade de med paketet en godbit åt båda katterna och hunden som dottern kunde dela ut på dagen.
Hulda hade varit hela dagen i det andra huset och tittat till en av Kurr Randsvans ungar som hade stukat svansen. Hon hade trallat hela dagen åt ekorrungen "Ekorr'n satt i granen..." och han hade till slut hittat på att kalla sig för Talle Sångsvans. Hos ekorrarna är det ekorren själv som hittar på sitt namn när tiden är mogen. Han hade fått en stor kram av en stolt Hulda.
Hugo igen hade hjälpt en liten blåmes som hade flugit mot ett fönster och hade fått så ont i nacken. Han hade använt lite magi för att hjälpa försträckningen att helas, så att fågeln kunde flyga på vanligt sätt igen. Han hade först påminnt henne om att se sig noga för var hon flyger och berättat åt henne att det fanns frön och nötter i mathuset brevid huset. Hon hade glatt flaxat iväg till sina vänner som oroligt hade följt med på avstånd. Tillsammans hade fåglarna flugit iväg till mathuset och mumsat sig mätta.
Nu satte sig tomtarna och berättade för varann om dagens äventyr. Hugo hade hämtat lite pepparkaksdeg och de var båda först ense om att det nästan var ännu godare med deg än färdiga pepparkakor, tills Hulda påminde Hugo om hur mumsiga pepparkakorna som dottern hämtat åt dem, med kristyr och silverkulor och hjärtan, och då ändrade båda åsikt till att pepparkaksdeg var godare än vanliga pepparkakor, men dekorerade pepparkakor var godare än deg.
I ett stort, rött hus, bor det inte bara en människofamilj. Där bor också deras husdjur... och en hustomte. Eller egentligen bor där två. Hustomtar bor gärna i just äldre hus, och hjälper till i hemmet, ser till att djuren både inne och ute har det bra. Det är en stor hedersbetygelse för människor att få en hustomte som bor i huset. Man måste dock komma ihåg att aldrig leta efter eller försöka smyga på en hustomte, eftersom han eller hon förlorar sin magi om de blir sedda av människor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Att leva i ett hus ärat med hustomtar
Vår familj bor i ett gammalt rött trähus. Vår familj består nuförtiden av mig, min make och vår dotter och vi har tre taxar och en gammal k...
-
Det bankade på dörren och Hugo vaknade med ett ryck! Vem var det som bultade på dörren mitt i natten så här? Hugo och Hulda hade halvlegat p...
-
Hulda var en gladlynt ung tomte som hade nyss blivit klar från Hustomteskolan. Hennes farbror Humme hade nyligen flyttat in på tomteskolan o...
-
Strax innan julafton fick Hugo sin följande chock! Hans familj tänkte inte ändå heller fira jul hemma! Hugo och Hulda hade suttit uppe på ba...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar